Motivation (och lite annat till oss flickor)

När motivationen tryter, vilket den gör till och från, så är det bra att ha en vän att träna med som kan sparka en i arslet och drar iväg med en fast man egentligen inte har lust eller ork.
Igår var en sådan dag.
Jag hade varken lust eller ork att dra till gymmet.
Jag skickade ett sms till Alex och frågade om hon var pepp och det var hon. Hon hade haft träningskläderna på sig sedan kl 12 på dagen och vi skulle ses vid 16.
Ja, det var bara att pallra sig iväg det, och det blev ett lyckat pass.

Igår körde jag axlar och rygg och jag känner hur det tar på rätta ställena nu. Jag ökade i vikter för att köra slut på mig och det är ju så roligt när man känner att man faktiskt orkar mycket mer än när man började träna.

Min största last just nu är sötsaker, igen!
Helt ärligt...
Jag vill inte ha det på det här viset.
Jag måste ta tag i det och köra en "avvänjningsvecka" för efter en vecka är suget som bortblåst.
Men det är så mycket annat runt omkring just nu som tar så otroligt mycket energi så kosten blir lidande och jag äter det som finns, typ...
Och i det stora hela blir jag lidande själv av det. Men orken att fixa ordentlig mat varje dag, flera gånger, finns inte just nu. Men det vänder. Snart hoppas jag!

Och hur går det med spinningen då?
Jag har inte varit på spinning på jättelänge nu. Det är ju superskönt, men jag lägger hellre träningspasset på gymmet. Kanske att jag skulle kunna pressa in ett spinningpass en gång i veckan, men eftersom jag jobbar så mycket olika tider blir det svårt att hitta ett som passar som jag kan gå på varje vecka.
Och så är det ju det där med att ha en tid att passa. Till gymmet kan jag ju åka när jag vill.

Idag på Efter Tio på fyran tog dom upp en viktig sak angående oss som fött barn.
Jag såg inte själv programmet utan jag läste bara vad det skulle innehålla.
Många kvinnor idag drabbas av inkontinens till följd av skador dom fått under förlossningar.
Jag vet flera stycken som har problem med "läckage" vid olika situationer och jag tycker det är hemskt att det ska behöva vara på det viset.
Det barnmorskorna säger att man ska göra är att knipa, och herregud vad jag har knipit!
Dels för att undvika just läckage och dels för att undvika framfall, vilket måste vara bland det värsta man kan vara med om vad jag tror.
Det var min största rädsla efter mina förlossningar så jag har knipit järnet efter båda!
Det är mitt råd till er fina mammor idag: KNIP FÖR KUNG OCH FOSTERLAND! (och sedan ännu lite till)